Linders Plantskola

Trädadventskalendern 8 dec – Acer rubrum, rödlönn

3 kommentarer Växter: Acer rubrum

8 december, 2013

Detta är en östamerikansk lönnart som blir ett medelstort träd. Barken är vackert slät och grå och en fin bakgrund till den iögonfallande blomningen på bar kvist i april.
Det är skilda han- och honträd men bägge sätter en stor mängd småblommor utmed skotten. Honblommorna är ceriseröda och hanblommorna rödgula. På honträden utvecklas sen snabbt klasar av långskaftade små röda lönnäsor. Bladen som är relativt små får på hösten verkligen slående färger i framför allt rött men även gult, oranget och violett. Trivs bäst på lite surare jordar. Häftigt att plantera i stora grupper för masseffekt av blomning och höstfärger. Zon I-III

Här ett träd i min plantskola. (Numera har detta ex. flyttat permanent till Södra Sandby).

När de nya bladen slår ut är de en kort tid effektfullt kopparröda med gul ådring. Kanske skulle vara snyggt om man klipper häck av den. Aldrig sett men..

3 juli 2005 i Alnarp.

Innan bladen slår ut bjuder träden på fin blomning. Här honblommor.

Straxt därefter växer näsorna ut.

Näsornas skaft är långa och sträcker sig oerhört fort. Kan gå från en dag till en annan.

Solljus på rosa näsor.

Rödnäsa.

En rödnäsa till. Vill man så fröna gör man det ganska snart efter detta. Rödlönnen utvecklar sina frön mycket fort och släpper dem under sommaren.

Höstfärgerna är formidabla på denna lönnart.

Färgerna går från rött, oranget till…

…gulaktigt. Ibland blandas alla färgerna fint samtidigt på samma träd.

Detta är Acer rubrum ’Scanlon’ som är en smalkronig sort. Finns också många andra namnsorter. Framför allt i USA verkar det vara rena sortkriget.

Trädadventskalendern 7 dec – Prunus maackii, näverhägg

Lämna en kommentar Växter: Prunus maackii

7 december, 2013

Näverhäggen är en nordostasiatisk motsvarighet till vår hägg. Liksom vår hägg är näverhäggen ett utpräglat pionjärträd som mycket fort växer upp, även på vindutsatta ställen. Men näverhäggen saknar de problem som häggen har med rotskottskjutning och häggspinnmal.
Näverhäggen får redan som ungt träd en blank, fin näverbark som har en kopparaktig brun färg i olika nyanser vilket ger trädet en viktig vinteraspekt. Denna bark bildar också fin bakgrund till de ljusa och friskt gröna nya blad som slår ut mycket tidigt om våren. Trädet tidiga start om våren kan leda till barksprickor i södra Sverige. Vackrast blir näverhäggen i landets norra halva. Härdig i zon I-VI.

Här ser vi då lite av denna tjusiga näverbark. Här ett träd i Alnarpsparken.

Blomningen är snövit och här är det träd på Västra Stationstorget i Lund.

Samma trädrad i höstfärgningen som kommer tidigt.

Bladen slår ut riktigt tidigt om våren och bidrar starkt till känslan av vår i luften.

De nya ljusgröna bladen är snygga ihop med barkens kopparfärg.

En äldre stambas på gamla P80-fälten i Alnarp.

Denna vackra lite mörkare färgen hade ett träd i en Trädgård i Malmö.

Och detta gamla träd is no more. Stod i Göteborgs botan.

Trädadventskalendern 6 dec – Magnolia obovata, junimagnolia

3 kommentarer Växter: Magnolia obovata

6 december, 2013

Junimagnolian är kanske inte ett enormt ovanligt träd. Men ovanligare än det borde vara, d.v.s. förtjänar att bli vanligare. Man kan liksom inte tycka illa om det. Det har växtkraft, blomning, doft, stora blad och höstfärg. Och har man en liten trädgård så bråkar trädet iallafall inte om utrymmet så mycket nedtill för det sticker gärna på höjden lite och lämnar stammen kal nedtill.

Blommorna är stora som sopptallrikar och slår ut i juni och sprider en mycket stark väldoft av fransk damtvål i hela trädgården.

Bladen är jättestora och sitter som fartygspropellrar. Bladen är omvänt äggrunda vilket artepitetet obovata betyder.

Väl nedsinglade på marken bildar bladen under stora träd riktiga mattor av läderbrunt, purpurvinröttsbrunt, mörkt kastanjebrunt och orangerött och gulgrönt och silvervita undersidor. Ett synonymt artepitet är hypoleuca som betyder ”vit undertill”.

Innan de stora blomknopparna blottas så här, är de skyddade av knoppfjäll som är mörkt kastanjebruna och mycket vackra sedda på nära håll. Det ligger ett sådant knoppfjäll under blomknoppen på bladet.

Halvutslagen blomma.

Och nästan överblommad.

Stammen förblir slät och grå.

Snabb tillväxt med en rak genomgående stam är junimagnolians växtsätt.

Ett glest växtsätt som lämnar mycket luft inne i kronan.

Höstfärg på några unga träd vid Rosendals trädgårdar på Djurgården i Stockholm.

Trädadventskalendern 5 dec.- Exochorda giraldii var. wilsonii, tidig pärlbuske

2 kommentarer Växter: Exochorda giraldii var. wilsonii

5 december, 2013

Det här är väl mer en storstor buske än ett träd, men jag tror inte ni misstycker. Det är en lignos så det förslår iallafall. Ligninet kanske det är som gör virket så stenhårt. Har ännu aldrig sågat i nått så hårt som denna var. wilsonii. Den japanska grensågen fastnade i spåret efter att mest ha rivit upp lite sågspån för vart sågtag. Men det blev en vedbit till slut och efter att ha lämna en bit till en vän fick vi ett armband i retur med finslipade kubformade ”pärlor” av virket.
Härdigheten hos denna kinesiska jättebuske är lite okänd, jag har angett zon III i min sortimentslista men jag kan tänka mig att den kan klara lite till. Den är mycket ovanlig i Sverige. Eller ja, jag har dragit upp ett hundratal och sålt hälften…

Här är då de stora blommorna utslagna kl8.20 den 8 juni 2010

Här är den, eller egentligen två buskar, som växte i vår studenthusträdgård i Alnarp. Typ 6 meter hög.

Här blommorna på just dom. Det var i denna trädgård jag stiftade bekantskap med denna art. Har nog bara sett den just här faktiskt.

Förutom att jag nu då har drivit upp massa plantor och har en fin rad i plantskolan här. Har också planterat ut en massa i mitt arboretum. Kan bli fint bland de betande fåren. En vitblommande hagmarksskog…

Längs upp på fotot ser man varför den kallas pärlbuske, blomknopparna ser ut som vit runda pärlor innan de slår ut. Det är nog det vackraste stadiet!

Långskottsbladen har en tandad övre bladhalva. Intresseklubben antecknar… Jo, men detta är ett sätt att skilja var. wilsonii från huvudarten E.giraldii.

Vidare har E.giraldii som man ser här, röda bladskaft.

E. giraldii har också något mindre blommor.

Men E. girladii blir också stora buskar.

Mycket stora.

Små däremot är Exochorda ’The Bride’ som är den vanligast odlade pärlbusken i Sverige.

Här Exochorda giraldii var. wilsonii, tidig pärlbuske igen.

Trädadventskalendern 4 dec.- Prunus sargentii

Lämna en kommentar Växter: Prunus sargentii

5 december, 2013

Detta är ett japanskt träd med enastående höstfärger. Härdigt till zon I-V. Blir väl en 8-10 meter och lika bred för kronan svänger ut som en trattkantarell.

Här ett fint träd i Alnarpsparken. Stambarken är rätt mörkt mahognyfärgad och en fin bakgrund till höstlöven.

Detta är samma träd i Alnarp.

Prunus sargentii har en fin blomning också. Gulligt ljusrosa.

Bergkörsbärets växtform som en trattis passar rätt bra på en liten smågata där trädkronorna kan bilda valv mellan sig. Här en gata i norra Lund.

Och i västra Lund.

Ronneby brunnspark

Och hemma hos mig utanför Hörby.

I år var höstfärgerna kanon hemma i arboretet.

I bakgrunden katsura i gul höstfärgning i mitt Linderslunds arboretum.

Stambarken är fin med ljusa tvärgående lenticell-linjer på blank kastanjebrun fond.

Trädadventskalendern 3 dec – Juglans ailanthifolia, japansk valnöt

2 kommentarer Växter: Juglans ailanthifolia

3 december, 2013

Hade målet att få 330 likes på Linders Plantskola – facebooksida innan nyår men har nu höjt ambitionen till 400 ! Dela gärna detta om du är på facebook!
Ok, japansk valnöt. Det är fina grejor. Växer snabbt upp till paraplyformiga frodiga träd. Härdig till zon IV. Here we go:

Det här är de lysande små honblommorna om våren. Det ceriseröda är pistillmärkena där pollenet skall landa. Och vid basen ser man de violetta blivande nötterna.

Honblommorna kommer i skottspetsarna lite efter att bladen börjat vecklas ut och fått färg.

Och här har vi hanblommorna. Korviga hängen som ser ut som snörstumpar i trädet.

Hanblommorna utvecklas lite innan honblommorna och längre in på skotten, på fjolårsveden.

Trädets stora behållning är de stora palmlika bladen som sitter i kransar likt stora fartygspropellrar.

Träden får en tidigt ansatt krona med bred paraplylik form. Det är också strategin i naturen, att skugga ut annat. Här ett träd i Alnarp.

Grenskelettet vintertid. Här ett gammalt träd i Lunds botaniska trädgård. Hyfsat bred krona.

Här är bladen igen. Lite inzoomade och i svartvitt!

Trädadventskalendern 2 dec. – Parrotia persica, papegojträd

2 kommentarer Växter: Parrotia persica

2 december, 2013

Papegojträdet (el. papegojbusken som den oftast benämns) är ett trevligt litet buskträd från norra Iran. Förvånande nog härdigt i Sverige (zon I).

Bladen slår ut med en aning kopparröd anstrykning.

Bladen liknar trollhasselns som den är släkt med (Hamamelidaceae).

Nya blad är glansigt äppelgröna.

På hösten är papegojträdet en riktig brasa med färger!

Ibland bildar dom även i Sverige (här Alnarp) halvhöga träd, typ 6-8 m.

Stammen kan bli grov och flagar ofta likt platan. Fast lite mindre flagor. Virket är kanonhårt och kallas Persian Ironwood.

Ibland blir det mer av en buske med unik, trasslig växt. Detta är ett känt träd (förlåt buske..) i Magistratsparken i Malmö.

Tidigt om våren kan man få se massa blommor öppna sig.

Här börjar de röda blommorna kika fram.

Trädadventskalender 1 december – Ailanthus altissima, gudaträd

4 kommentarer Växter: Ailanthus altissima

1 december, 2013

Gudaträd är ett snabbvuxet träd från Kina. Bladen är sammansatta och känns igen på att de har ett par körtlar vid basen på småbladen.

Bladen slår ut kopparfärgade.

Stambarken är vackert mönstrad.

Här ett träd i Helsingborg.

Ett stort träd i Alnarp.

I Lund.

I Budapest.

Fröna liknar askens och blir ofta rödfärgade.

Det finns också en sort som heter ’Erythrocarpa’ som får extra röda fröställningar. På bilden tror jag dock det är ett vanligt gudaträd.

När man planterar om gudaträd blir man lätt lite chockad. Det finns nästan inga smårötter utan bara grova glesa pepparrotsrötter. Man det tar sig bra ändå. Man kan också passa på och klippa små bitar av rötterna och sätta som rotsticklingar.